Bell hittades på en landsväg, bredvid sin mamma och sina syskon som blivit överkörda. Hon bor nu i ett vanligt hem med en kattkompis.

Bell hittades på en landsväg, bredvid sin mamma och sina syskon som blivit överkörda. Hon bor nu i ett vanligt hem med en kattkompis. Foto: Djurskyddet Sigfrid

Sigfrid flyttar till stan: "Hittills har vi nästan bara tagit hand om katter, men vi hoppas kunna ta hand om fler smådjur"

VÄXJÖ.

Djurskyddet Sigfrid flyttar till nya lokaler - två sammanbyggda manskapsbodar vid Hjalmar Petris väg i Växjö. Eldsjälen Weronica Håkansson tror att det blir en förbättring mot tidigare. – Vi hoppas att volontärerna ska få mycket lättare att hitta till oss.

Av
Joakim Carlsson

Djurskyddet Sigfrid startade sin verksamhet 2017 i Gemla. Föreningen är ansluten till den rikstäckande organisationen Djurskyddet Sverige.

– Det visste vi från första början att vi ville vara. De har upparbetade kontakter och avtal som gör det enklare med att söka bidrag. De har också avtal med ett företag om djurfoder, vilket underlättar mycket. Det hade annars varit en stor kostnad.

Även andra avtal har behövts, till exempel med veterinärer. När Djurskyddet får in en katt, undersöks den, kastreras, vaccineras och får ett identitetschip i örat.

Weronica Håkansson är en av de hos Djurskyddet Sigfrid som åker ut och försöker fånga in ”skyggisar”.

Weronica Håkansson är en av de hos Djurskyddet Sigfrid som åker ut och försöker fånga in ”skyggisar”. Foto: Joakim Carlsson

– Hittills har vi nästan bara tagit hand om katter, men vi hoppas kunna ta hand om fler smådjur. Förutom katter har vi haft en hund och en hamster också.

Weronica Håkansson är en av tre eldsjälar som var med och bildade föreningen, de andra två är Christian Carlström och Alexandra Fastén. Det är främst de som åker ut och hämtar katter som anmälts som övergivna eller bortkomna. Det kan vara tidskrävande, för en stor del av arbetet är att locka till sig ”skyggisar”. Det är det interna namnet på övergivna eller bortsprungna katter som tar sin tillflykt till platser i närheten av människor, men som inte låter människor komma nära. Det kan ta veckor av tålmodigt arbete innan man från Djurskyddet kommer så nära att man kan fånga och ta hand om dem.

Katten Hero befinner sig i karantän och är mycket försiktig med att komma fram ur sitt krypin, även om han är rätt trygg med Weronica Håkansson.

Katten Hero befinner sig i karantän och är mycket försiktig med att komma fram ur sitt krypin, även om han är rätt trygg med Weronica Håkansson. Foto: Joakim Carlsson

– Det jag tycker är märkligt är att inte alla dessa katter är skyggisar med tanke på vad de varit med om. En del kommer fram och är inte alls svåra att ta hand om. Andra kan ta hur mycket tid som helst, det tar evigheter att vinna deras förtroende. Jag har själv en före detta skyggis hemma som inte lät mig röra henne i ett och ett halvt år. Men nu är hon förbi det och då är det som om hon ska ta igen all tid och vill vara nära och bli kelad med hela tiden.

Vi intervjuar alla som vill ha en katt. Vi vill ju att de ska hamna i bra hem.

Flytten från Gemla till Växjö handlar om att försöka få in fler frivilliga i arbetet. De flesta aktiva bor i Växjö, så det blir närmare och enklare för dem, men man hoppas också att fler ska anmäla sig. De båda manskapsbodarna står aningen undanskymt på ett litet markområde ett företag upplåtit. En av manskapsbodarna är en gåva, den andra har man köpt. I den ena har man redan karaktär för katter där de sitter instängda i tre veckor efter infångandet.

Olle var en ”skyggis” som sågs på en rastplats under en vecka och var rädd för människor. Han fångades in och sattes i karantän och fortsatte vara misstänksam mot människor. Men i ett jourhem blev han snart djärvare och lät sig klappas.

Olle var en ”skyggis” som sågs på en rastplats under en vecka och var rädd för människor. Han fångades in och sattes i karantän och fortsatte vara misstänksam mot människor. Men i ett jourhem blev han snart djärvare och lät sig klappas. Foto: Djurskyddet Sigfrid

Skötseln av katterna och deras utrymmen är en av de saker som man behöver fler volontärer till. Jourhem är nästa steg för katterna där de tas hand om en familj och lär sig umgås med människor igen. Sedan är det viktigt att det hör av sig människor som vill ta emot katterna permanent.

– Vi intervjuar alla som vill ha en katt. Vi vill ju att de ska hamna i bra hem. Men hittills har vi hittat hem till alla vi fått in här.

Första året adopterade man ut tolv katter, förra året fick 32 katter nya hem genom Djurskyddet Sigfrid. Verksamheten växer.

– Vi behöver bli fler volontärer, fler som engagerar sig. Vi hoppas att flytten ska leda till det. Det finns ett stort intresse, det visar på besöken på vår hemsida och Facebook.

Publicerad 01 April 2019 07:00