Mitsubishi Outlander 2.4 plug-in hybrid var den billigaste familjebilen att äga i jämförelsen.

Mitsubishi Outlander 2.4 plug-in hybrid var den billigaste familjebilen att äga i jämförelsen. Foto: Mitsubishi Motors

Hur mycket kostar nästa familjebil?

Motor.

Miljöbäst är inte alltid bäst för plånboken! Det visar en sammanställning som Kvdbil gjort över vanliga svenska familjebilar. Som konsument finns tusenlappar att spara, utan att äventyra säkerheten.

Av
Andreas Lindegren

Att köpa en ny familjebil är en kostsam investering som kräver både efterforskning och eftertanke. Förutom att bilen ska vara säker för alla familjemedlemmar spelar priset in och då inte enbart köpesumman. Att göra en kostnadskalkyl rekommenderas där man bland annat undersöker och räknar in vad bilen kommer att kosta i exempelvis skatt samt bränsle- och försäkringskostnader. Även bilens värdeminskning är viktig att ta hänsyn till när man räknar ut vad bilen kommer att kosta varje månad.

– Den enskilt största kostnaden för nya bilar är värdeminskningen. För en del modeller är det till och med så att värdet halveras under det första året, säger Madeleine Fritz, försäljningschef på auktionssajten Kvdbil.

Gör man ett noggrant förarbete finns nämligen tusenlappar att spara. Det visar en sammanställning som Kvdbil gjort där de beräknat och prognostiserat alla kostnader för ett bilinnehav så som värdeminskning, skatt, försäkring, service och bränsle över en treårsperiod för ett urval av Sveriges vanligaste familjebilar. Rådet är tydligt.

– Vill man absolut ha en sprillans ny bil tycker jag det är viktigt att inte stirra sig blind på priset, utan att man ser till alla kostnader som följer av ägandet, säger Madeleine Fritz.

Sammanställningen visar att miljöbilar inte nödvändigtvis behöver vara det bästa alternativet för både miljön och plånboken, trots det bonus malus-systemet. Laddhybrider hamnar nämligen både i toppen och i botten i sammanställningen. Mitsubishi Outlander 2.4 plug-in hybrid visade sig vara billigast att äga, medan den dyraste visade sig vara Mercedes E 300 de S213.

– Att två laddhybrider sticker ut i varsin ände är verkligen intressant. Laddhybriderna har än så länge fördelaktiga skatteregler samtidigt som de vinner på högt bensin- och dieselpris. Men en del har riktigt höga försäkringspremier och servicekostnader. Det gäller att undvika dessa fallgropar

Det som främst avgör bilarnas månadskostnader är märke, motor och drivmedel.

– I korthet kan man säga att bilar från statusmärken med stora bränsleslukande motorer är de dyraste bilarna att äga, vilket kanske inte är så förvånande med tanke på värdeminskning och bränsleförbrukning.

Men det stämmer inte i alla avseenden.

– Exempelvis har Volvo, som de allra flesta i dag betraktar som premium, ofta ett betydligt högre andrahandsvärde än märken som BMW och Mercedes.

Något som jämförelsen mellan Mercedes E 200 Kombi S213 och Volvo V90 D5 AWD visar. Den förstnämnda har totalt sett lägre driftskostnader, men kan inte på långa vägar matcha Volvon på grund av ett lägre andrahandsvärde. Efter tre års ägande och normal körning är Volvomodellen cirka 20 procent billigare än Mercedesen.

– Två bilar som är väldigt snarlika, men där den ena kostar väsentligt mycket mer. Över tid handlar det om tiotusentals kronor för den familj som gjort hemläxan.

Fakta

Billigaste familjebilarna:

  • Mitsubishi Outlander 2.4 Plug-in Hybrid 4WD (136hk), 6 627 kr/mån
  • Volvo V60 D4 (190hk), 6 926 kr/mån
  • Volvo V90 D4 (190hk), 7 062 kr/mån
  • Volvo V60 T4 (190hk), 7 069 kr/mån
  • VW Passat 2.0 TFSI Sportscombi (220hk), 7 124 kr/mån

Om jämförelsen: Kvdbil har beräknat TCO, "total cost of ownership", för ett urval av Sveriges vanligaste familjebilar. Det innebär att man har tagit hänsyn till samtliga kostnader som följer av inköpsbeslutet av en ny bil. I jämförelsen har en beräkning gjorts på den genomsnittliga kostnaden per månad efter tre års ägande och cirka 4 500 mils körsträcka, inklusive bränsle.

Publicerad 14 December 2019 07:00

"Ju mindre du handlar i december desto lyckligare blir du i januari"

Ja. Varje år säger jag samma sak: Ju mindre du handlar i december desto lyckligare blir du i januari.

Och nej, jag predikar inte kommunism eller försöker skjuta mig i foten. Jag har 25-årig karriär bakom mig inom handeln. I 25 år har jag undrat varför folk är så bittra i januari.

Inget leende, inget hej. Ingenting som passar. Sura miner. Sura kommentarer. Å andra sidan december! Hej och Ho! Frid och fröjd. Tills för några år sedan när allt förvandlades till stress. Köp, köp, köp, som om morgondagen inte fanns.

Älskade att jobba i december inom handeln. Den mysiga stämningen, musiken och återkommande Goood Jul. Personal till kund. Kund till kund. Sen tog det stopp.

Här har vi ett dilemma: i december är vi stressade - i januari deprimerade. Kan det balanseras?

Ja, säger jag. Som jag har förstått handlar julen om familjen, vänner och eftertanke.

Om att varva ner och summera året med de man älskar. En julklapp här och där och en god bit mat. Låt december när vi ändå har jul vara en månad av omtanke, kärlek och frid.

Å andra sidan januari… Ja. Januari kommer direkt efter den härliga julen och det är långt till påsken och våren. Svårt att se ljuspunkten. Där tycker jag man kan unna sig en liten present. Till sig själv och till dem som betyder något.

Kompensera lite för de mörka dagarna. Som sagt, jag predikar inte kommunism eller försöker skjuta mig i foten som handlare. Jag predikar…balans.

Låt oss vara lyckliga längre. För ju mindre du handlar i december desto lyckligare blir du i januari. Kostar ingenting att testa. Tvärtom! God Jul, Gott Nytt Nyår och självklart, glad januari!